Unbreak my heart Lars von Trier
- som vanligt storbölade jag. Hulkade och råmade som en ko.
Efter bion fortsatte vi böla på ett café med muffins som tröst
Jag fick medlidande blickar. Och kaffetanten undrade om något allvarligt hade hänt.
(Näe. Nu blir det bara cheerleader & storbystade blondinkomedier för mig framöver)
Fniss, jag bölar jag med till filmer, högt och ljudligt :)
Kram och ha en fin dag!
Grät du för att den var så dålig eller för att den var bra? ;-)
Jag har aldrig riktigt förstått mig på Lars von Trier...men kanske skulle man försöka igen...
Då får du väl köra en Kirsten Dunst-omgång till och se på Bring Me On 1. Barnsligt roligt. "I said Brrrr, It's cold in here, it must be the clovers in the atmosphere" :-)
Kikade in här för att se om bloggen fanns kvar. Tråkigt att du lägger ner, men jag förstår det. Har följt dina äventyr här en del. Träffade dig på båten en gång med, vill jag minnas.
Anyways... Melancholia var verkligen gripande. Men den krävde lite eftertanke för att få alla pusselbitarna på plats. Såg den här om dagen, och jag grät =)
Lycka till med allt framöver!
/Christian
