Om en vecka ska Daniel lämna oss. Nu ska vi lyssna till Daniels låt: Muukalainen. En stor applåd för Daniel.
Folk applåderar i den lilla lokala karaoke baren. Jag skäms och blir röd om kinden. Jag biter ihop och sätter igång. "Åh Muukalainen...tähdet ei lopu missään.. åååh muukalainen..." skriker jag för president och fosterland. 
En del sjunger med, vissa dansar, andra förfasas över min förskräcklige sångröst och skakar på huvudet. Men jag kör mitt race och sjunger från maggropen. Det far så falskt i upphöjningen att till och med jag märker det. Men man ska bjuda på sig själv, brukar min far Göran säga.
Jag tror ni alla känner till låten. Håll med om att den låter förförande sexigt på finska. Kära läsare, dröm er bort till en sunkig och rökig karaokebar och dröm er våta till Daniels fagre röst som ekar över berg och dalar.
Kramen
93